Hejsan allihopa! Nu har vi internet här ute, det känns helt fantastiskt att få kunna blogga lite. Har saknat bloggen nämligen, och eftersom jag och Maria åker till Haverdal i slutet på veckan så känns det nästan lite taskigt att inte blogga härifrån heller! Dock vet jag inte om det finns internet där ute, det tvivlar jag på. Men kanske...Får höra med Maria.

I Fredags så åkte vi ju somsagt till Gräsö. På Lidingöbron hände verkligen sommarns roligaste än så länge. Det var en liten blond brutta som var ute och såg jättevilsen ut på bron och började vifta med händerna när vi åkte förbi. Anders stannade bilen och då började hon rycka i bildörren precis som om hon skulle åka med. Sen vevar Anders ner rutan och frågar vad problemet är och då svarade hon med typ värsta ryska brytningen: Kan du skjutsa mig till Ropsten?
Hahha, fyfan vad vi garvade. Hon stod ju liksom på bron? Anders bara åkte iväg och skrattade.

Jag måste berätta vad som hände igår. Jag och Maria tänkte åka till hamnen dels i brist på sysselsättningen och sen för att mäta hur varmt/kallt det var i vattnet. Först så åker vi till den hamnen som är närmast huset och mäter temperaturen. Därefter åker vi till andra hamnen och mäter. Men vi tycker att det var så himla mysigt på den andra hamnen så vi bestämmer oss för att åka tillbaka. På vägen tillbaka så ramlar vi på moppen. Jag hann inte tänka så mycket mer än att: "Nu ramlar vi". Ont gjorde det. Jag bara låg på marken och var helt chockad. Maria reser sig upp och säger; "Är du okej?"
Jag är livrädd och kan inte riktigt känna om jag har ont någonstans utan jag bara ligger ner tills jag inser att jag kanske borde gå upp och känna efter hur jag mådde. Jag satte mig upp och kollade på kroppen, inga vidare skador. Lite skråmor. Men när jag ska resa mig upp så funkar det liksom inte, men efter ett tag så reser jag mig upp och kollar lite hur Maria mår. Då har hon redan satt sig ner igen för hon blev alldeles yr och hon hade gjort illa sig rejält mycket på armbågen och sen lite skråmor överallt på kroppen. Helt plötsligt känner jag också hur jag blir alldeles yr, jag vet inte riktigt vad det var. Förmodligen en blandning av allting, chock, krasch, blod, you name it. Jag blev iaf sjukt yr och satte mig ner bredvid Maria. Efter ett tag kommer det en jättegullig kille som är ute och springer och stannar och frågar om vi har trillat och kollar lite på Marias armbåge. Vid det här laget hade vi samlat ihop oss och Maria hade ringt sin far som skulle hämta oss.
Några minuter senare så kommer Anders&Richard med bilen och lastar in oss samtidigt som Anders tar moppen och kör hem med den. När vi kommer fram hem så får Ditte plåstra om oss och så får vi lite smärtstillande.
That's about it! Maria har sjukt ont idag också så vi får se hur det blir om hon kanske åker till doktorn.

Sen måste jag också berätta om vårt lilla projekt vi har haft de här dagarna. Vi har gjort en musikvideo.
Och inte vilken musikvideo som helst utan VÄRLDENS BÄSTA MUSIKVIDEO.
Den är grym, men programmet som vi arbetar i vill inte samarbeta med oss men Maria (the tekniker) ska försöka fixa det så snabbt som möjligt och sen kommer det upp på bloggen!
Den handlar om vänskap, lögner och döden. Låten heter iaf Dancing och den framförs av Elisa.

Idag så har vi  varit i Öregrund och träffat vår käraste vän Friday. Det var sjukt mysigt, vi åt glass och matade fåglarna med hur mycket bröd som helst. Först så köpte vi fyra små frukostbaguetter. Det tog slut fort som attsingen så då gick vi in och köpte fyra stora baguetter men det tog slut minst lika fort. Då tar vi steget och köper en stor formfranska. Det var galet, fåglarna went crazy!

Nu ska jag sticka, men vi hörs!
ALICE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
ps.
Emma, hur är det?